Att en människa kan förändras så mycket på så kort tid. Det är faktiskt
ganska komiskt. Men ändå, jag tycker själv att jag har förändrats positivt.

Då
- Jag slogs hela tiden, sket fullständigt i vem det var jag gjorde illa.
- Brydde mig absolut inte om någonting, kunde kasta stolar på lärare för att jag inte fick som jag ville.
- Fick känslor för dåliga personer.
- Hamnade ofta i fel umgänge, och gjorde ofta saker jag inte borde gjort.
- Var hos soc och polisen väldigt ofta.
- Brydde mig för mycket om hur jag såg ut, ville att andra skulle vända blickarna mot mig.
- Folk fick tycka vad dom ville om mig, det var typ what ever. 

Nu
- Lägger mig aldrig i bråk, vet hur illa det kan sluta.
- Är trevlig mot nästan alla. Även fast jag kan få en "bitchblick" eller två.
- Får knappt känslor för någon, aktar mig väldigt mycket för kärleken.
- Jag umgås bara med de personer jag vet är bra för mig, vill inte hamna i trubbel.
- Har slutat vara på soc och har aldrig kontakt med polisen längre.
- Skiter nästan totalt i hur jag ser ut, det är mitt liv & mitt utseende.
- Försöker alltid med ett bra första intryck på folk, det lönar sig.

Det finns nog hundratals mer saker jag har förändrats på, men detta är väll det viktigaste.
Nu tycker jag att det är väldigt viktigt att ta tag i sitt liv, ärligt. Vill man leva med massa
polisanmälningar och kanske aldrig få jobb eller någonting sen? Då kanske man ångrar sig.
Så varför inte bara göra sig av med det negativa? Man mår så himla mycket bättre när man
kan vara stolt över sig själv kan jag lova.